Kan poesi vara bra för den här världen?

Enkätintervju av författaren och filmskaparen Fajr Yacoub med Petronella Zetterlund, nordisk koordinator för NolitchX, som publicerades på arabiska i december 2018 på www.gutenbernotes.com. Här publicerar frågorna och svaren svenska:

FY: Vad är karaktären av NolitchX:s arbete?

PZ: NolitchX (Nordic Literatures in Change and Exchange) är ett nordiskt litteraturprojekt arbetar med att synliggöra författares som skriver på något av invandrarspråken i de nordiska länderna, alltså andra språk än huvudspråken eller de erkända minoritetsspråken. NolitchX organiserar uppläsningar i alla de fem nordiska länderna med översättningar till huvudspråket, publicerar översättningar på hemsidan nolitchx.com och deltar i eller arrangerar samtal med och om invandrarspråksförfattares verk och arbetssituation.

FY: Vad är karaktären av ditt arbete?

PZ: I NolitchX är jag (Petronella Zetterlund) nordisk koordinator tillsammans med Roxana Crisólogo i Helsingfors, Finland. Vi är tillsammans ansvariga för det nätverk av författare, översättare, redaktörer och kulturproducenter som NolitchX har byggt upp och ständigt utvidgar. Personligen är jag den som administrerar de stöd som NolitchX får och som sköter projektets ekonomi.

FY: Jean-Paul Sartre säger att orden “översättning” och “svek” har samma rot i det franska språket…

PZ: Det är många (och framför allt sedan några år tillbaka) som tycker att just sveket, eller oöversättlighet, är den viktigaste aspekten av översättning. Själv har jag en mer pragmatisk inställning, framför allt i en kontext av migration som den i Norden, dit författare från olika länder, kulturer, traditioner och språk flyttar av vilken anledning det än må vara. Om ingen översätter ett verk av dessa författare blir det inte läst av läsare på den plats där författaren bor. Med detta vill jag inte säga att en översättning kan göras av vem som helst – litterär översättning kräver kunskap, vilja, erfarenhet och kanske en viss fingerkänslighet – men jag tycker inte att det viktigaste är att fokusera på det som eventuellt går förlorat i en översättningsprocess utan att det är intressantare att fokusera på det som åstadkoms, t. ex. läsupplevelser för nya läsare, kulturellt utbyte, möjliga litterära influenser och korsbefruktningar, osv.

FY: Arbetar din organisation med stora poetiska och litterära namn runt om i världen, till exempel den amerikanska poesifonden, där du har en stor tillgång till viktiga namn?

PZ: NolitchX är ett nordiskt litteraturprojekt och vi använder våra resurser till att synliggöra författare som är bosatta i Norden och skriver på något av invandrarspråken, av vilka engelska är ett. Skulle någon av författarna i vårt nätverk finnas med i Poetry Foundation är det klart att vi kollar upp henne eller honom, men vi söker inte efter författare att bjuda in på websidor som Poetry Foundation eftersom det ligger utanför NolitchX :s verksamhet som nordiskt litteraturprojekt.

FY: Har inte poesins funktion förändrats på grund av den digitala kommunikationen?

PZ: Jag vet inte om poesi kan sägas ha en ”funktion”, men sättet att publicera och sprida poesi har förändrats genom digital kommunikation. Min bild är att mer poesi, eller vad upphovspersonerna väljer att kalla poesi, publiceras och sprids via sociala media och självpubliceringssiter över hela världen, men att läsekretsarna kanske i och med detta blir snävare och de digitala poeterna, om vi kan kalla dem så, sprider sina verk men har svårare att få konstruktiv feedback för att utvecklas som poeter (vilket en gammeldags förläggare och redaktör erbjuder) och det är nog idag omöjligt att prata om poesi som något enhetligt eller något nationell. I Norden, där länderna har stödprogram för litteratur, är digitala poeter uteslutna från de ekonomiska strukturerna eftersom dessa fortfarande vilar på grundtanken om att publicerade verk har genomgått någon form av kvalitetskontroll av en förläggare eller redaktör.

FY: Vilken är kvalitén och de litterära kriterier som ni använder på författare och poeter som samarbetar med er organisation?

PZ: NolitchX försöker att inte använda kriterier som ”kvalitet” och ”värde”. Vi är få som arbetar direkt i projektets organisation samtidigt som vi arbetar med litteratur från bokstavligen hela världen. Vi kan omöjligt tro att vi kan bedöma texter skrivna på andra språk och i andra litterära traditioner och kulturella kontexter. Vi arbetar snarare med att bjuda in och uppmuntra framför allt unga författare och kvinnor som skriver för vi har lärt oss att dessa grupper har svårast att skaffa sig de nödvändiga kontakter som behövs för att utvecklas som författare eller nå läsare.

FY: Varför valde du att bo i Mexico City?

PZ: Kärlek.

FY: Kan kulturella organisationer införa en slags profilering av poesi som kommer att läsas eller skrivas för specifika kvällar?

PZ: Ett litteraturprojekt som NolitchX, som har budget och betalar ersättning för att producera litteraturevenemang har självklart makt att bestämma vad och vem som ställs på scen. NolitchX har hittills inte bett någon skriva nya texter för våra uppläsningar och kommer förmodligen inte att göra det i framtiden heller, men vid något tillfälle har vi bestämt ett mycket brett tema för en uppläsning och bjudit in författare som skrivit något som står i relation till det temat, t. ex. i Aarhus, Danmark, 2017, då temat var ”Mellemrummet / Inbetween”.

FY: Väljer ni att organisera poesiläsningar på flera språk? Kan poesi gå mot olika språkliga funktioner än dess väsen?

PZ: Om jag förstår frågan rätt så har NolitchX organiserat flerspråkliga uppläsningar. Författare som skriver på olika språk står på scen under samma evenemang, och då har vi presenterat översättningar till något av de nordiska språken. NolitchX vill vara en bro mellan litteratur skriven på invandrarspråk och de nationella litteraturerna i Norden. Under 2017 organiserade NolitchX en serie evenemang där författare läste sina texter i dialog med en musiker eller ljudkonstnär för att understryka den ljudaspekten av litteratur samtidigt som själva det lingvistiska språket inte var det enda dominerande. På detta sätt ville vi att stämningar, ljud, prosodi, accentuering, osv. i texterna skulle förmedlas trots att alla i publiken inte förstod den semantiska betydelsen av det som lästes på scen. För att komplettera denna upplevelse projicerades översättningar på duk så att publiken skulle kunna ta del och erfara även den semantiska aspekten av litteraturen. Så kan poesi närma sig andra språkliga uttryck: javisst. Som författare eller evenemangsproducent kan man välja att betona eller fokusera på olika delar av den rika mångfald som är ”poesi”, t. ex. den ljudmässiga, som i exemplet från NolitchX:s evenmang från 2017.

FY: Får organisationen stöd från myndigheter eller icke-statliga organisationer?

PZ: NolitchX har för tillfället stöd från Nordisk Kulturkontakt och söker ständigt bidrag från statliga, regionala och kommunala myndigheter samt från överstatliga nordiska fonder och privata stiftelser för att kunna genomföra vår verksamhet. Stöden är väldigt viktiga för NolitchX av den anledningen att de ger NolitchX möjlighet att betala författare och översättare som vi bjuder in att delta i våra evenemang.

FY: Vad är organisationens planer för de närmaste åren när det gäller översättning och publicering av poesi?

PZ: NolitchX planerar att fortsätta åstadkomma översättningar för invandrarspråksförfattare i Norden och att publicera översättningar på vår hemsida nolitchx.com. Vi koordinatorer i NolitchX brukar också tipsa författare om var de kan skicka sin texter för publicering och ibland erbjuda korrektur och redigering av översättningar. Vi hoppas också kunna publicera tryckta texter i någon form av chapbooks, men det ligger ännu i framtiden.

FY: I definitionen av organisationen är det en ideell organisation? Hur bedömer du den ekonomiska bördan för översättning och publicering?

PZ: NolitchX är helt och hållet ett projekt utan vinstintresse och de organisationer som driver projektet (Tre Tärningar kulturförening i Malmö, Sverige, och Sivuvalo Platform i Helsingfors, Finland) är ideella föreningar, så projektet är helt och hållet beroende av det ekonomiska bidragen från våra stödgivare.

I de nordiska länderna är de statliga stödprogrammen för litteratur fokuserade på att sprida litteratur skriven på huvudspråken i respektive land till utlandet, vilket har historiska anledningar. I några få undantagsfall kan man ansöka om stöd för att översätta till något av de nordiska huvud- eller minoritetsspråken, men då krävs ofta att man har publicerat minst två böcker. Detta är ett problem för de författare som bor i Norden men skriver på något av invandrarspråken. Här fyller NolitchX en viktig funktion genom att vi tack vare våra stödgivare kan betala för professionella översättningar till de nordiska huvudspråken utan att vara beroende av att författarens ursprungsland erbjuder stöd till översättning. Översättningarna är en viktig del av NolitchX verksamhet och ungefär en femtedel av vår budget går till att betala översättningar. Att publicera dessa på vår hemsida nolitchx.com innebär ingen större kostnad, men att som projekt kunna publicera översättningar i tryckt form innebär större kostnader som vi i dagsläget inte har resurser till.

FY: Svenska företag har på ett betydande sätt bidragit till omstruktureringen av världen enligt vissa ekonomiska visioner. Kan organisationer av kulturell natur på något sätt bidra till att omformulera även en bråkdel av dessa visioner?

PZ: Som kulturarbetare hoppas jag ju såklart vårt arbete i kulturföreningar, organisationer och projekt på något sätt ska bidra till att vi reflekterar över vår värld, våra attityder och vår livsstil.

Vad gäller inflytande över just ekonomiska teorier och visioner försöker NolitchX genom att beställa och betala för översättningar av invandrarspråksförfattares texter till något av huvudspråken i Norden i regionen vara ett alternativ (om än mycket begränsat) till den ekonomi som de nordiska staterna applicerar för bidrag till litteratursektorn, där det nästan uteslutande finns stöd bara för översättning frånhuvudspråken och de officiella minoritetsspråken i Norden och inte till dessa, vilket är ett stort problem för de författare som bor i dessa fem länder men skriver på andra språk. Om NolitchX verksamhet och inställning kommer att ha någon effekt över kulturpolitiken i Norden vågar jag inte uttala mig om. Det ligger på universitet och kulturpolitiska organisationer att presentera teorier och analyser som kan bidra till att förändra ekonomiska modeller och jag drömmer ju såklart om att de ska uppmärksamma, studera och inspireras av projekt som NolitchX och våra idéer.

FY: Hur utvärderar du den senaste skandalen i den Svenska Akademien, vilket ledde till att några av medlemmarna lämnade institutionen på grund av anklagelserna mot Jean-Claude Arnault och hans fru Katrina Frostenson?

PZ: Jag anser inte att jag är rätt person att utvärdera skandalen i Svenska Akademien och jag tror dessutom att det är för tidigt för att kunna utvärdera effekterna av den. Min personliga åsikt kring den är att det verkar nödvändigt och önskvärt att institutionen förändras och omstruktureras i enlighet med tidens anda, vilket inte verkar ha varit fallet under fler hundra år, men jag hoppas samtidigt att Akademien överlever som institution, i en reformerad version, eftersom det är en viktig faktor i litteratur-Sverige med mycket pengar till sitt förfogande. Jag tror och hoppas att det är en bra sak att Jila Mossaed, som skriver på både persiska och svenska, har blivit invald i Akademien i sviterna av skandalen.

FY: Tror du att poesi kan vara bra för den här världen?

PZ: Jag tror inte att vi kan prata om poesi i termer av bra och dålig eller ont och gott. Precis som vi människor har poesi potential att vara både bra och dålig för världen. Poesi är en del av den mångfald som utgör vår värld och den mångfalden är något bra och den bör vi respektera, försvara och kämpa för.

Read the Arabic version of the interview here.